Jag köpte John Mayers nya album "Battle Studies" på iTunes idag. efter första hela lyssnandet så blev jag glatt överraskad. Av de små snuttar jag hört innan kändes det som ett väldigt lågmält och tamt album. Första singeln "Who Says" var visserligen uppfriskande rak, men min första tanke var att detta var "undantaget som..." och så vidare.
Jag hade delvis rätt. Albumet var väldigt lågmält och i sanning lyfte det aldrig. Med det sagt så var det heller aldrig tamt. Det lugna tempot och de mjuka melodierna hade ett oanat djup när för det första, texterna fick titta fram, för det andra, hela skivan sattes i kontext.
Det går knappt att märka influenserna som så starkt färgade det förra studioalbumet "Continuum". "Battle Studies" är ett uttalat brott från utvecklingen som födde och utvecklades av "Continuum" och det märks enormt. Meningen med albumen är även de väldigt annorlunda. Där den tidigare strävade efter (Och i min mening lyckades med) att vara ett perfekt album, syftar nysläppet istället att vara en tematiserad rapport om livet av en person som tacklat alla för- och nackdelar med berömmelse, talang, misslyckade förhållanden och att bli äldre.
John Mayer har varit min favoritartist ett väldigt bra tag. För mig är han den där artisten som alltid lyckas pricka rätt vad det gäller vad jag behöver höra. Med risk att låta en gnutta arrogant känner jag att jag kan relatera till honom.
Att ha lyssnat på det nya albumet har påmint mig om min omgivning och situation. Det har gått väldigt lång tid sedan jag skrev mitt inledande inlägg. Sedan dess har jag förlorat. Förlorat mot mig själv mest. Jag bestämde mig för några minuter sedan, medan jag låg och försökte sova efter ännu en sömnlös natt som lovar ännu en oproduktiv dag, att det var dags att kämpa emot. I detta något svaga stadie skissade jag fram en något enkel, desperat, men samtidigt finurlig plan. Jag tänker inte sova! I alla fall inte förrän en rimlig (Läs, normal) tid att gå och lägga mig. För att klara av denna något patetiska räddningsaktion tvingas jag aktivera mig under dagen. Vi får se hur det går, men något gott ska väl komma av det i alla fall.
Nä, nu ska jag gå och koka kaffe och göra lite frukost.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vad är planen, dude?
Och jag tycker det är jävligt najs att du bloggar.
Och att du bestämt dig för att rycka tag i saker.
planen var att inte sova och det funkade.
Ja, jag har ju börjat lyssna på brian tracy nu, så jag tänkte dra upp mig ur skiten
Fan va najs. Visst är han ganska inspirerade, trots allt?
Ja, han är ju det. Självklara saker, men självklara saker som behöver sägas ibland.
Skicka en kommentar